Ingen har undgått att det har varit kris i Finland det senaste året. Samma i hela världen, och jag blir mer och mer tveksam till det som händer. Jag ser tydliga drag av masshysteri i både rapporteringen och myndigheternas åtgärder. Jag har full förståelse för sjukvårdsfolkets bekymmer för det egna revirets förmåga. Det är den vanliga fokuseringen på den egna gården. Men jag är förvånad över att THL inte ser hela skogen bakom coronaträden. För hur skall man reda upp all eftersatt sjukvård den dag pandemin dör ut? Hur många kommer att dö av försenad och utebliven vård då all fokus legat på coronan? Och hur skall man tackla allt det psykiska illamående som coronarestriktionerna ger upphov till? Det kommer att bli en mycket kostsam historia!
Det som är direkt alarmerande är regeringens agerande. Där om någonstans borde man väl hålla huvudet kallt och väga in coronaproblemet, övriga folkhälsoaspekter och den ekonomiska katastrof som drabbar landet i det beslutsunderlag som regeringen utgår ifrån. Så är inte fallet. De begränsningar som man slänger ut behandlar människor och företag slumpmässigt och ojämlikt. Som en kristdemokratisk riksdagsman uttryckte det: Man får gå till Alko och köpa brännvin, men inte gå på nattvardsmässa i kyrkan!
Kris och kris. Nu vill regeringen få till stånd rörelsebegränsningar i de stora befolkningscentra i södra delen av landet, fortast möjligt. Men ser ni, det går inte, för riksdagen skall ha sin påskledighet veckan före påsk. Coronakrisen är inte tillräckligt stor för att övertrumfa den. Lagstiftningen får helt enkelt vänta till efter helgen. Ledigheten kan inte vänta!
Då frågar jag mig: Om våra folkvalda kan slappna av på det viset, varför skulle då inte hela folket kunna unna sig detsamma?
Coronahysterin får mig att tänka på Jesaja 30:17
Tusen skall fly för en enda mans hot, och för fem mäns hot skall ni alla fly…
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.