Släng så litet som möjligt.

Jag är litet av en hamster. I mycket av sådant som andra betraktar som skräp kan jag se möjligheter. Det medför i förlängningen att jag tar till vara sådant som jag inte har någon omedelbar användning för. Sedan blir det liggande, och då det småningom hamnar underst i en växande hög så glömmer jag att det finns.

Då vi flyttade hit till huset kom bl.a. en snöskotta av plåt med på köpet. Den är speciell på så vis att den har hjul i bakkanten. Antagligen för att man också skall kunna använda den på sommaren då man krattar ihop skräp. Nu har den stått här och var på tomten i trettio år, utan att komma till användning förrän i dag.

I samband med grävningarna i våras kom det upp en ganska stor sten. Det är bara med stor möda jag förmått rubba den. Där har den vilat på gräsmattan i sommar och njutit av solen. Men den måste bort, och i dag har det skett.

Jag jämkade upp den på snöskottan och säkrade med rep. Sedan drog jag, med bilen, bort snöskottan med sten och allt, till den plats jag utsett för slutförvaringen. Märkligt nog så gick allt lika lätt som planerat, tack vare att jag hade sparat snöskottan!

Den som spar, han har, för man vet ju aldrig…

I elfte månaden.

Hör ni, året börjar gå mot sitt slut! Nu står vi i beråd att ta steget in i den tolfte, sista, månaden. För den mera väl bemedlade förestår ett antal besök i olika köpenskapstempel, och med den vägen införskaffad julglädje. För alla de andra, som dignar under alla de nytillkomna ekonomiska bördorna, är säkert hågen delad. Om julglädjen sitter i det materiella blir den inte stor.

Oron blir inte mindre av det osäkra läget i omvärlden. Ondskan i vårt östra grannland tycks bara växa, och riktar in sig på att göra Ukraina helt obeboeligt. Men det kommer att visa sig, vilket redan börjar bli uppenbart, att det onda som ryssarna vräker över ukrainarna, broderfolket, småningom vänder åter, och ”kommer över deras egna huvuden”. Dock i annan skepnad. Landet isoleras från det internationella samfundet med de strängaste sanktioner världen sett, möjligen med undantag för Nordkorea. Kriget är fruktansvärt dyrt, ekonomisk kollaps förestår, och vad händer då?

Ledaren i dagens Vasabladet (27.11. 2022) förutspår ett scenario där inbördeskrig bryter ut i Ryssland. Etniska minoriteter försöker bryta sig loss från centralmakten/förtryckaren och skapa sig en egen framtid. Vad gör då armén, och andra väpnade grupper? Och sedan en tid tyder tecken på att det redan pågår en hård kamp mot och mellan de män som kunde vara ett hot mot Vladimir Putins diktatur. Personer har mystiskt fallit ut genom fönster, drunknat, eller plötsligt dött under andra omständigheter…

Elfte månaden är nästan slut, och i dag är det första Advent. Men oenigheten bland ländernas ledare bådar inte gott. Följande det vanliga mönstret försöker alla gynna sig själva på de andras bekostnad. Det må så gälla energi, ekonomi eller mer eller mindre övertänkta klimatåtgärder. Är den tolfte månaden avgörande för ordningen i den här delen av världen?

Men, Herren har jordens härskare i sin hand. Fridfull advent!

Ett års leveranstid!

Jag har haft min Nissan Navara på verkstad. Den har stått där i mer än en vecka, men idag fick jag meddelandet att den var klar. Och det till ett pris som var betydligt förmånligare än vad som förespeglats mig.

Det blev alltså en glad överraskning att få något billigare än utlovat. Men det hade sin naturliga förklaring. Det är enheten där tankmätargivaren och bränslerören är anslutna till tanken som var i sådant skick att den borde bytas, och den kostade enligt katalogpriset mer än 300 €. Men den beställdes aldrig, utan verkstaden reparerade den gamla ”så gott det gick”. Orsak: en ny del måste beställas ända från Japan, och det kunde ta ett år…

Nåja, lappat blir aldrig som nytt. Men bilen är inte heller så ny, så med lite tur kommer den här reparationen att hålla bilen ut. Och nu då jag vet var orsaken finns nästa gång bilen blir slö att starta, och gärna vill stanna på tomgång, då kanske jag tar och tillverkar en sådan där platta. Får jag då inte tankmätargivaren att fungera må det vara hänt. Huvudsaken är att jag får bort luftbubblorna i bränsleröret.

Men den dagen den sorgen. I dag har Herren hjälpt!

Det gäller rikets säkerhet!

Jojo, nu skall det byggas! En provsträcka av det föreslagna gränsstängslet mot Ryssland. Visserligen bara några få kilometer, men ändå. Nog kommer den ena stolligheten efter den andra från de höga beslutsfattarnas borgar i huvudstaden, men detta är ändå i en klass för sig. Enligt vad som hörts i media är den planerade ”muren” inte starkare än att den kan forceras med en bultsax!

Detta stängsel, som skall bidra till rikets säkerhet på östsidan, kommer att kosta mycket, men ge minimalt i gengäld. Jag hoppas bara att det inte blir som vanligt, att också de mest befängda politiska hugskott skall genomföras till varje pris.

Ett verkligt reellt hot mot rikets säkerhet, som bara väckt en ganska förströdd uppmärksamhet, är matförsörjningen. Politiska beslut och de stora livsmedelskedjornas girighet håller på att ta död på jordbruket i Finland. Nu, i elfte timmen, har oppositionspartierna i riksdagen lämnat in en interpellation till regeringen: ”Vad tänker ni göra för att stöda jordbruksnäringen?” Vackert så, men vad gjorde nämnda partier då de själva satt i regeringsställning? Svar: Ingenting! Tanken har tydligen hela tiden varit att maten kan man importera, från ställen med gynnsammare klimat där den går att odla billigare.

Den senaste tiden har på ett skrämmande sätt visat på stora luckor i det resonemanget. Rysslands härjande i Ukraina gav den globala livsmedelsmarknaden skrämselhicka och priserna steg brant. Torka, eller skyfall, runt om i världen har också gjort sitt. Där en storm med grova hagel gått fram skördar man inte mycket den säsongen. Säd, grönsaker och fruktodlingar förstörs. Och sådana oväder blir allt vanligare!

Jag tror fullt och fast att den tid inte är avlägsen då mat blir den nya hårdvalutan. I den kontexten måste jordbruket i Finland stärkas på allt sätt. Tillgången på mat är en fråga om rikets säkerhet och bör ges uppmärksamhet därefter. Där bör vi inte vara främmande för att lagstiftningsvägen garantera att bönderna får en skälig ersättning för sina produkter. Som exempel: Det bestäms att ingen del i livsmedelskedjan får visa större vinst i procent än den bönderna kan visa upp. Säkert går det att kringgå ett sådant påbud, men det skulle åtminstone ge en tydlig signal.

Det gäller att tänka efter före, för alla parter. För hamnar vi i en situation då delar av folket halvsvälter är det nära till partiellt undantagstillstånd. Och då hamnar också de stora, Kesko och S-rörelsen, under förmyndarskap.

Dag för reparationer.

Saker går sönder och blir liggande. Jag tycker att de blir liggande allt längre ju äldre jag blir. Många gånger är det mindre viktiga prylar som faller ifrån. Men då det är fråga om sådant som fallerar på gymmen är det lite bekymmersamt.

I dag hade jag en ledig dag, som gruppdragare. Den använde jag till att reparationssvetsa en viktig del som spruckit i en maskin i Amazing Family Gym i Smedsby. Och tro det eller ej, jag målade den också.

Och nu har jag varit dit och monterat den på plats. Och då jag ändå hade svetsen framdragen fixade jag ett vinklat handtag som gett upp för så länge sedan att jag inte mer mindes från vilket gym det härstammade.

Då jag var klar i Smedsby fortsatte jag till Amazing Family Gym i Sundom, för att mäta en vägg som behöver ett skydd mot vikter som folk lutar dit. Och där upptäckte jag att vajern i den ena taljan hade gått av.

Att reparera är som att städa, det tar aldrig slut.

Det bedrägliga minnet.

På fredagskvällen for jag till gravgården med ljus och lyktor. Det skulle tändas ljus på föräldragraven, men då jag väl var på plats blev jag stående ganska snopen. Jag var så säker på att jag hade planterat calluna på graven. Men hur det nu kom sig så stod de förvissnade höstblommorna fortfarande där?! I något skede hade tankarna på att plantera calluna förvandlats till övertygelsen om att det var gjort. Ett märkligt förvandlingstrick, må jag säga!

Denna morgon, på läktaren i kyrkan: En av sångarbröderna har tagit av sig ytterrocken och sätter handen i sin kasse för att ta upp pärmen med noter. Men kassen är tom, och han är helt oförstående. Men så svänger han sig om, och si, där ligger pärmen på en stol, och han minns inte hur den kom dit.

Hemma i vårt kök, samma morgon: Jag söker febrilt efter smörasken i kylskåpet, utan att hitta den. Och hustrun säger: ”Vi kan ta den som står på bordet.” Jaha, ja, men hur kom den dit?

Märkliga små mysterier!

Märkligt symptom.

Vad finns det i världen som är friskt? Jag menar, det kan sägas om någon som har ”fel” åsikter att personen i fråga är sjuk. En situation kan kallas sjuk. Ja, hela världen kan ibland vara just — sjuk! Det är väl bara Bibeln som är helt frisk, fastän till och med där är sjukdom ett återkommande tema.

Hos oss, just nu, är det min bil som inte mår bra. Redan för ett halvår sedan blev motorn lite slö i starten. Småningom började det inträffa att den stannade på tomgång. Jag höjde tomgångsvarvtalet, och det hjälpte för en tid. Men idag var det så att den behövde nästan 2000 varv för att inte domna bort, och stanna.

Det här är lite underliga symptom för ett tjugoårig diesel. Jag tog kontakt med den verkstad vi oftast anlitar. Chefen där sade att det finns elektriskt styrda ventiler i bränslesystemet, och där börjar han söka felet. Jag hoppas att han hittar det just där. För annars är det förmodligen insprutningspumpen som börjat bråka, och då kan det bli en dyr historia.

Tur i oturen så är det fråga om vår andrabil. Och på grund av priset på dieselolja, och att den tar betydligt mer bränsle än vår bensinbil, har den fått stå ganska mycket. Så det känns som om vi har möjlighet att se tiden an.

Som det sjungs i en sång: Que será, será…