Det finns inga gratisluncher.

Gratis? Jo, pyttsan heller! Det finns inget sådant som gratis, det är alltid någon annan som betalar de gånger jag inte själv måste stå för notan.

Det kom en tilläggsleverans av barnaglädje från himlen. Frågar ni mig så var det helt i onödan, vi har redan nog och övernog av varan. Men som min förra granne alltid sade: ”Det är ju gratis!” Och visst, det kostar inget att få en massa snö ”dumpad” på gården.

Det som kostar, det är att få bort den. Först och främst betalar vi för den kommunala snöröjningen. Den är en verklig välsignelse, men den kostar ca 180 € per vinter. Sedan, det som traktorn inte kommer åt, det skall jag själv avlägsna, till en kostnad av lassvis med smörgåsar och en och annan grötkastrull. För att inte tala om den tid det tar i anspråk.

Som lök på laxen faller det snö också på taken. Då det så småningom blir blidväder rasar den ner framför uthusens dörrar. Då är den tungt vägande och svettframkallande att hantera. Därför skyndar jag mig att dra ner snön från utsatta tak medan jag själv får välja tidpunkten. Och idag var den behagliga tiden att sätta 2½ timme på den sysselsättningen. Plus att jag skottade 1½ timme i morse.

Seniorgympa 1 timme + restid, 4 timmar snöarbete. Det blev rivstart på nyttomotionen direkt efter jul- och nyårshelgen!