Hjärnan är en fantastisk skapelse, det kan alla vara överens om. Den håller koll på oss, tror vi, men hur är det i själva verket? Den är ju en integrerad del av oss! Ändå kan det ibland förefalla som att den lever sitt eget liv, där en del av hjärnan förvånas över vad en annan del hittar på.
Dagens första medvetna tanke var en fråga: Varför delas cirkeln in i 360 grader? Varifrån kom den tanken? Jag har inte hållit i en gradskiva på evigheter, inte heller sysslat med relaterade beräkningar. Det närmaste jag har varit är gradskalan på byggnadscirkeln.
En sökning på Wikipedia gav svar. Det här är mycket gammalt och grundar sig på det babyloniska räknesystemet, som var baserat på 60. (Det har en viss betydelse i sammanhanget att året är ungefär 360 dagar långt.)
Nytt för mig är att det också finns ett parallellsystem. Det kallas nygrader och där är cirkeln 400 grader. Det infördes i Frankrike på 1800-talet i decimalsystemets anda. Det fick ändå inget genomslag, utom i forskning som rör jordklotet.
Alltså, 360 grader är en relik från det gamla Babylon. Nu kan jag lugnad gå till dagens uppgifter.
notgubben 