Gudstjänst i kyrkan. Är det någon annan än jag som märkt att just vid de tillfällena kan det vara svårt att hålla koncentrationen? Och i dag svävade mina tankar iväg, kilometervis från kyrkan. Kunde det ha något att göra med att den överväldigande majoriteten av mässbesökarna bestod av pensionärer?
Nu håller jag hårt på att ålder är ett relativt begrepp. Pappersålder, sinnets ålder och kroppens ålder behöver inte alls vara jämbördiga storheter. Så hur bedömer andra min ålder, och hur bedömer jag den själv? Finns det kriterier för en någorlunda objektiv utvärdering, eller baseras den bara på löst tyckande?
Uppmuntrad av en äldre Facebook-väns exempel beslöt jag att åldringstesta mig, skulle jag våga ta ett dopp i sjöns ganska svala vatten? Så jag travade iväg till Sandgropen, och där var det sedan en smal sak att gå i. Jag var på riktigt positivt överraskad över mig själv! Jag tyckte inte ens att det var kallt. Mycket svalt, ja, men inte kallt. Det gav till och med mersmak.
Dagens badstrand
Det här kan förefalla som ett skäligen billigt test. Men jag lägger till mitt relativt välbevarade barnasinne. De flesta morgnar känner jag mig full av energi. Dessutom är jag nu som 70-plussare jämförelsevis stark fysiskt, dubbelt så stark som jag var då jag var 52 och åkte ut ur arbetslivet.
Jag har alltså inget att klaga över, men desto mer att vara tacksam för!
notgubben 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.