Drag under galoscherna. Det var visst en rik uppkomling i den svenska politiken som myntade det uttrycket. Det skulle betyda att saker och ting gick hans väg, men det är länge sen dess och nu är han och hans parti borta ur spelet.
Drag under galoscherna. I dag skulle jag tolka uttrycket på ett annat sätt: mattan dras undan våra galoscher, på många områden. Inget finns mer som känns säkert för den vanliga, sekulariserade och urbaniserade människan. Rädslan för corona dröjer ännu kvar lite. Rädslan för ryssen finns under ytan. Inflationen gör vardagslivets förutsättningar osäkra. Höjda matpriser. Plötsliga höjningar av elpriset, i kombination med de redan höga bränslepriserna, får väldigt många människor att darra inför tanken på en kall vinter. Hur ha råd att hålla bostaden någorlunda varm och samtidigt ha mat på bordet? Stackars dem som därtill har stora bostadslån. Räntorna är på stigande.
Som grädde på moset vacklar nu den offentliga vården. I tiotals år har man ignorerat behovet av att höja vårdpersonalens löner rejält. Det har aldrig varit läge att lyfta upp dem ur lönegropen. Och nu har deras tålamod verkligen tagit slut. På annat sätt kan jag inte förstå hotet att strejkstänga intensivvårdsavdelningar.
Det sägs hela tiden att det inte finns pengar till höjda löner. Men hur är det då, då läkare fattas? Då hyr man ibland in dem från svindyra bemanningsföretag, då hittas pengar någonstans ifrån! I Sverige har man också delvis tvingats att hyra in sjukskötare, men det har mig veterligen inte skett i Finland. Här minskar man på vårdplatserna tills de motsvarar tillgången på skötare.
Det är spännande att se hur vårdtvisten utvecklar sig. Att det blir en mot vårdarna riktad patientsäkerhetslag är klart. Hur den skall användas i praktiken återstå att se. Och förverkligas hotet om massuppsägningar inom vården, hur tacklas en sådan situation? Förhindras uppsägningar med lag? I klartext: sätts vårdfolket i tvångsarbete utan rätt att sluta?
Kanske, möjligen, skulle beslutsfattarnas desperation kunna resultera i tvång. Men det går inte att lagstifta mot sjukdom. Sjukvårdare kan också sjukskriva sig. Och skulle inget annat bita, så återstår möjligheten att söka asyl i Sverige eller Norge. Där vore de, med sina yrkeskunskaper, mer än välkomna!
notgubben 