Julafton.

Julafton med plus två grader på morgonen. Sådant har hänt förr, men det som förvånar lite är att våra vänner på Jylland bara har en enda futtig grad varmare.

Och det lätta regn som föll på morgonen kändes som ett vårregn. Jag hämtade tidningen från postlådan i bara shorts och t-skjorta, utan att frysa! Det har jag aldrig gjort förr i december!

Jag har haft en stillsam dag. Migränen hade mig på gaffeln redan då jag steg ur sängen i morse och har troget hållit mig sällskap hela dagen. Då det inte varit någon skillnad om jag befunnit mig lodrätt eller vågrätt har jag hjälpt till med det som behövts, men den där sprittande julglädjen infann sig inte.

Något socialt liv att tala om blir det inte. En ensam granne kom in vid lunchtiden och åt julgröt med oss. Och i kväll blir det lakfrossa. Fiskarpojken jobbar på fiskaffär, och han såg till att vi fick jullake. Så nu får vi festa på den med våra ungdomar.

Vi känner Guds omsorg om oss: Laken som kom utan att vi ens talat om att försöka beställa. En julblomma som vandrade in då vi inte köpt oss någon egen. Och i butiken var hustrun frestad att köpa en ask Wienernougat, men lät den bli kvar i hyllan. Till hennes stora glädje räcktes sedan just en sådan ask in genom farstudörren.

Stort TACK till dem som agerade Herrens hand!