Gräsligt.

Det blåser idag. Till och med så det viner kring knutarna ibland, och till på köpet från nordväst. Men vad gör det då solen skiner så att det är uthärdligt ute på gården. I växthuset är det rena högsommarvärmen. Där låg jag i solen och läste, och så behagligt var det att jag somnade bort från boken.

Det håller på att bli gräsligt på den här lilla punkten i världen. Det har regnat lite, och det fick gräset att skjuta upp över en natt. Nu blir det att snabbt få upp Mållgan, robotklipparen, ur vinteridet i källaren. Annars kan gräslängden bli övermäktig för den, så gick det i fjol.

På tal om gräsligt, det här veckoslutet är jag gräsänkling. Hustrun hade en mycket god anledning att fara till republikens huvudstad. Den möjligheten är hon aldrig ovillig att ta. De elva år hon bodde där målade ränder som aldrig går ur henne, och det är återseendets glädje varje gång hon är där, även om det rivs och byggs så att det ibland är svårt att känna igen sig.

Som redan framgått, jag har latat mig idag, kom mig inte ens till kyrkan. Men jag tänker som så, att jag samlar krafter för veckan som kommer. Förutom de vanliga uppgifterna så har jag ett ganska stort projekt framför mig här hemma. Jag har smalnat av en överbred häck med ca 1,5 m, och den ytan skall bli ett område för odlingar. Det råkar vara den varmaste platsen på vår tomt, och det vill jag ta vara på. Men det kommer att kosta både gröt och svett innan det är fixat.

Jag har alltid varit bra på att sysselsätta mig. Få se när ålderdomen tämjer mig.