Framtidens kyrka är här!

Det var en gång ett gammalt Missionshus som stod vid vägkanten i en liten sidoby. Dess glanstid var förbi för länge sedan. Missionsförsamlingen i centrum upplevde det mest som en belastning, även om där pliktskyldigast ordnades en gudstjänst varje sommar. Men så hände undret som fick det gamla Missionshuset att leva upp igen.

Det var byaföreningen i Älvbyarna i Östra Korsholm som stod för pånyttfödelsen. Den löste in huset av Missionsförsamlingen och förvandlade det till Älvkyrkan. Tack vare att det finns många olika slags förmågor i föreningen är det möjligt att hålla samlingar, även gudstjänster, helt i egen regi och tvåspråkigt på svenska och finska. Man reder sig alltså med egna krafter utan att kalla på någon präst. Men om Korsholms församling vill delta, eller ordna något eget där, är man välkommen.

Alla som är engagerade i den evangelisk-lutherska kyrkan här i landet är mycket medvetna om den ekonomiska situationen. Inflödet av skattepengar minskar allt snabbare och många, många församlingar är hårt trängda redan nu. Det talas om hur viktiga frivilligarbetare kommer att bli i framtiden, men hittills har det mest stannat vid ord. Det verkar vara svårt för de anställda i den lutherska kyrkan att släppa kontrollbehovet, vilket är ett måste för att kunna släppa lös frivilliga till något annat än att koka kyrkkaffe och läsa texter i kyrkan. I fall då församlingsaktiva har ordat samlingar i församlingens lokaler, utan medverkan av präst, har det ganska snart blivit så att samlingarna ”kapats” och gjorts till en del av en gudstjänst. Då är en präst närvarande och ordningen är återställd.

Skall den ev.luth. kyrkan i Finland överleva på sikt är det skäl ta modell av Älvkyrkan, och finnas i nära och tillitsfull samverkan med människorna. Det finns redan ett behov. Det visar inte minst det faktum att julbönen i Älvkyrkan samlade över 90 personer, i en liten gudstjänstlokal i en liten sidoby!