Textilfiberbaserade takstolar

Hösten är kommen, hör stormarna gny, så lyder första raden i en gammal sångtext. Lätt att minnas, då det både blåst och regnat de senaste dagarna, och dagstemperaturen hållit sig vid dussinet grader.

Höst, det betyder förberedelser för vintern. I år blev det en ny ingrediens i den soppan. Jag flyttade båtskjulet från gräsmattan till ett mer lämpligt ställe. Och i går jobbade jag med att få ett stadigt underlag under stolparna och samtidigt få dem fästa vid detta underlag. Jag har nämligen varit med om att en storm kan få ett dylikt presenningsskjul falla sönder i sina beståndsdelar om det inte står stilla.

Rörstommen har alldeles för glest mellan ”takstolarna”.  Det har jag åtgärdat på mitt eget sätt, en av mina ”snabba lösningar”. Mer noggranna människor tycker att jag tar genvägar mer än lovligt, det har jag fått mig påskrivet. Det må vara så, men jag har inget behov av att vara perfekt.

En liten hake var att i år hade jag för lite material för ändamålet. Jag for till grannbyns butik och sade, att i dag behöver jag textilfiberbaserade takstolar. ”???…   nej det har vi väl inte…”  ”Vi ser väl efter”, svarade jag. Och visst fanns de i hyllan!

”Så det var spännremmar du skulle ha?” Försäljaren såg fortfarande lite konfunderad ut. ”Javisst, vet du inte att de också kan användas som takstolar?”  Svaret var att det var en nyhet.

Ibland finner jag nöje i att säga saker på ett sätt som får folk osäkra på vad de skall tro. I mångas ögon är jag nog lite underlig.