Gårdagens väder gjorde att jag fick ärende till vedlidret . Det första jag såg där var den bastanta gamla stol jag ställt in där i väntan på att förvandla den till ved. Den var nu dekorerad med pluppar i olika vita, grå och svarta nyanser, och jag hajade till. Svalor? I vedlidret nu i slutet av augusti?
Jag lyfte blicken mot taket, och vad såg jag där om inte ett svalbo med ungar i, ganska små ungar. De hade det inte alls trångt i boet, så jag insåg direkt att dessa små liv knappast kommer att bli flygfärdiga i tid för flyttningen. Och skulle de än börja flyga har de ingen chans att hinna få den behövliga konditionen. Deras liv blir inte långt, bara några höstveckor.
Födas och dö. Ibland är avståndet mellan begynnelsen och änden väldigt kort.
notgubben 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.