Rekordsnabbt!

Vi har haft ett rekordår hittills. En del av befolkningen har haft det rekorddåligt. Några har haft det rekordbra, men för de flesta har det varit jämna plågor, som det brukar heta. Ojämnt falla ödets lotter.

Jag har glatt mig åt den rekordvarma sommaren. Den del av växtligheten som vi just tagit hand om tycks ha delat min glädje. Det är länge sedan vi fått en så rejäl potatisskörd som den vi nu gräftat upp. Vi, som har varit vana med ganska småväxta knölar får nu fröjda oss åt riktigt välväxta Annabelle-potatisar. Sorten Mozart var till och med i största laget. Kanhända vi satsar mer på ugnspotatis nu, då vi har egna knölar i rätt storlek.

Det här skriver jag i vetskapen om att det är många som har små potatisar i sina land. Torkan var inte nådig mot dem som inte hade möjlighet att vattna sina odlingar. Men vi är i den lyckliga situationen att vi har en gammal brunn på gården, en brunn som dessutom håller vattnet. Under de drygt trettio åren vi bott här har den aldrig sinat. Den höll stilen också i år och levererade vatten till potatislandet. Och värmen gjorde resten, det växte så det knakade.

På tal om rekord, vi har aldrig förr haft potatisen ur jorden inom augusti!