Gemensamt ansvar

Vad är vårt gemensamma ansvar? Vad är vårt ansvar på individnivå? Det är frågor som hållits aktuella nu under corona-pandemin. Och svaren, ja, de har varit spridda inom en vid gaffel, från att ta ansvar för sig själv till att ansvara för hela samhällets väl. Sedan, vad som kan menas med hela samhällets väl har inte heller varit samstämmigt. Vilket har lett till (onödiga) stridigheter.

Nu har den årliga insamlingen Gemensamt Ansvar sparkat igång. Pengar kan uträtta mycket, särskilt i länder där fattigdomen ständigt är närvarande, samtidigt som allting som rör barnens skolgång kostar. Skoluniformer, häften, pennor…

I vårt eget land är det inte heller så väl ställt. Redan före pandemin fanns det ett växande illamående i samhället, och corona-restriktionerna har i det avseendet fungerat som växtnäring. Så, vad är vårt gemensamma ansvar? Vad kan jag göra för att lätta någons börda?

Det som alla kan göra är att finnas till, att vara tillgänglig då/om någon vill prata. Det behöver inte alls vara märkvärdigt, det kan räcka med att lyssna medan någon skyfflar ur sig förtrytelse och frustration över livets orättvisor och vedervärdigheter. För det att få prata ut, det lättar många gånger bördan. Men det är inte många som vågar ta risken att lyssna, att konfronteras med svåra saker. Alltså drar man sig undan från sådana situationer.

I det här sammanhanget minns jag tiden efter min svåra arbetsolycka i ungdomen. Jag låg i ett isoleringsrum på sjukhuset, och jag var inte vacker att skåda med mitt avbrända hår, för att inte nämna det övriga. Och det var glest med besöken. Men flickvännen till en av mina kompisar var ett undantag. Hon kom ganska ofta och hälsade på, medan kompisen sällan syntes till. Många år efteråt sade jag till henne något om att hon var en modig kvinna som inte ryggade tillbaka för obehagligheter. Då svarade hon, att det inte alls var så. ”Jag sparade gråten tills jag kom hem.” Det svaret sade mycket om henne som medmänniska!

Bidra gärna med en slant till insamlingen Gemensamt Ansvar. Ge också något av dig själv till vårt gemensamma ansvar för platsen där vi råkar befinna oss. Tack!