Man kan gå in för saker helhjärtat, om det är intressant och givande. Om det mer eller mindre är tvång är det en annan sak. Då blir insatsen halvhjärtad, man gör inte mer än man måste, och knappt det.
Som bekant har Ryssland ett anfallskrig på gång i Ukraina. Där är det en David och Goljat-situation, där Goljat trodde sig kunna golva David med det första slaget. Nu visar det sig att det inte blev riktigt så enkelt. Ukrainarna slår väl ifrån sig. De försvarar sig helhjärtat, för dem gäller det livet och friheten. Och de har hållit emot flodvågen av ryssar långt bättre än omvärlden kunnat föreställa sig.
Men hur är det på den ryska planhalvan? Går man där in för krigandet med liv och lust? Jag har mina tvivel. Jag tvivlar på att att det är särskilt många av dem som kämpar i den främsta linjen som är där frivilligt. Kanske är det inte heller så överväldigande många som ser det rättfärdiga i det som de håller på med, och då är det si och så med det helhjärtade.
Man kan skjuta på flera sätt: Alla förutsätts ju sikta noga för att åsamka ”fienden” största möjliga skada. Men de som måste kriga mot någon som de inte uppfattar som fiende? Då siktas det helt säkert inte så noga. Det kan till och med bli så att en och annan medvetet skjuter över, för att inte döda någon. Att det går trögt för den ryska krigsmaskinen tyder på något åt det hållet.
Som jag nämnde i förra inlägget så läser jag 2 Konungaboken just nu. I kapitel 19 är situationen intressant. Den assyriska hären står framför Jerusalem och hotar med belägring, om stan inte kapitulerar för övermakten. De driver med israelerna för att de väntar sig att Gud skall rädda dem. Hånfullt försäkrar assyrierna att ingen gud finns som kan stå emot dem.
Men det skulle de inte ha gjort. En av de närmaste nätterna ”gick Herrens ängel ut och slog 185.000 man i det assyriska lägret”. Det fick den assyriske kungen Sanherib att bryta upp och dra sig hemåt, och där stannade han sedan.
Det är inte utan att jag önskar att Herren skulle göra om den här bravaden. Inte för att jag önskar livet ur unga ryska pojkar som hellre hade varit hemma. Men jag önskar att Putin skulle åka på en sådan minnesbeta att han aldrig mer vill anfalla ett annat land!
notgubben 